this is my happy place

publicerat i Föräldraskap;
Nu just känns det som tränings motivationen är högre än någonsin. Jag är så otroligt fascinerad av kvinnokroppen, när mitten av september kommer har jag tränat crossfit ett år. Jag trodde inte det var möjligt att få denna kroppskontroll på mindre än ett år, speciellt inte med två graviditeter i bagaget som varit tätt inpå varandra. Det känns verkligen som jag har hittat min sport men jag är långt ifrån klar. När du tränar crossfit blir du aldrig någonsin färdig med någonting, det är just det som är så spännande. Eftersom jag tll min personlighet är väldigt lättutråkad så passar det mig väldigt bra, jag strävar alltid  efter någonting. 
 
Jag har nu gjort upp ett väldigt organiserat schema med träningarna och strävar efter att få in 8 träningspass i veckan. Jag har satt upp tydliga mål till slutet av 2018 som motiverar mig mer än väl. Styrka är min svaghet så det har jag satt in mera fokus på nu. Jag är så glad att jag är hemma med barnen fortfarande och har möjlighet att genomföra detta och fortfarande få super mycket tid med barnen. Träningen är ytterst viktigt för mig, fysiskt och pysykiskt. Att få koppla bort att vara mamma ibland, man får inte glömma att rå om sig själv. Även om jag älskar kidsen mer än något annat så vill jag också komma ihåg att älska mig själv. 
 
 
this is my happy place

JAG HAR TAPPAT BORT MIG SJÄLV

publicerat i Föräldraskap, Om mig, Shopping;
Jag tror de flesta mammor kan känna igen sig om jag säger att jag har tappat bort mig själv. När man blir mamma, så är man väldigt mycket mamma. Hela vardagen, hela livet kretsar kring att ta hand och göra livet det bästa möjliga för en annan människa. Dethär är en av de mest underbara tiderna i livet, men det är också en tid som kräver väldigt mycket av en själv som människa. Vissa är bättre på att fortsätta vara den man är imellanåt när man stiger in i familje livet, medans andra lite sämre. 
 
När Noelia kom till världen var jag väldigt bra på att vara mamma. Jag var också väldigt bra på att vara Sabina imellanåt. När jag var Sabina umgicks jag med mina vänner och tränade mycket, träning är något som alltid varit en viktigt faktor i mitt liv. För att hålla humöret i styr och kroppen i styr. När Adion anlände till våran värld, eller redan när han anlände till min mage så började jag tappa bort mig själv. Det var andra graviditeten under väldigt kort tid, en graviditet som innehöll ångest och ett fruktansvärt illamående hela vägen igenom. Gjorde att jag var sängliggandes så mycket jag bara kunde, för någon ork existerade inte.
 
Adion kom till oss för sju månader sen, jag kan inte förstå hur snabbt tiden har gått. För sju månader sen blev jag väldigt dåligt på att vara den jag är, bry mig om mig själv. Jag orkar knappt klä på mig hemma om dagarna, det vet mina närmaste, jag tror aldrig att jag mött någon nära vän utanför dörren som kommenterat att jag är snygg. Det är för att dom är van att se mig hemma i slaffsiga kläder. Jag är ju en sån som bryr mig om mig själv och jag ser gärna anständig ut för min egen skull, det behöver jag jobba på.
 
Adion och Noelia är det bästa jag vet, men jag känner att orken att vara dendär bra mamman som jag egentligen är inte finns på samma sätt. Jag har funderat mycket på varför och jag har funderat mycket på vem jag egentligen är nu just. Jag vet ju vem jag är egentligen och jag vet exakt vad jag behöver för att vara en lyckligare flickvän, lyckligare mamma och en mer balanserad människa med mindre hormonrubbningar, mindre humörsvängningar. Jag behöver min tid varje dag till att få koppla bort saker och ting, bara vara mig själv och göra det jag tycker om. Det är något jag inte gör just nu, jag kan gå och fika med mina vänner och ha väldigt roligt men jag kan aldrig koppla bort hur tungt det är att åka hem tillbaka sen. Hemmet och mamma rollen sitter alltid och knackar mig på axeln, när det blir så, då är någonting fel. För även om man är mamma så är man människa.
 
Min bästa vän sa några väldigt värdefulla ord till mig för någon vecka sedan. Att investera i mig själv är som att investera i en bättre mamma. Där i den stunden investerade jag i en ordentlig morsvila som blir av i maj, Berlin resan. Men det känns som att fyra dagar i året kanske är lite för knappt för mig iallafall. Så nu har jag gjort en ännu bättre investering i mig själv, en vardaglig investering. Nu kommer jag äntligen få ta tillbaka mina vardagliga rutiner som följt mitt liv under många år, träningen. Gymkortet väntar på mig bara denna förkylning vill ge sig av. Bara i farten blev det nya träningstights, jag längtar så att hoppa i dom. 
 
Kom ihåg alla mammor, ni är inte bara mammor. Glöm inte er själva och ert eget mående!
 
 
 

ATT VARA SEX MÅNADER

publicerat i Föräldraskap;
REDAN??!!! alltså andra barnet och tiden, det bara flyger iväg. Adion är dessutom så tidig i utveckligen så någon liten baby är inget som bor under vårat tak längre. Nu äter han även fem gånger om dagen och bröstet dissar han allt vad han orkar. Inte alls det minsta intresserad, Noelia är så många gånger roligare än bröstmjölk. Han är en nöjd liten prick som försöker krypa för allt han är värt. Fötterna åker upp under magen och upp på alla fyra men som tur så har han ännu inte kommit underfund med nästa steg. Att klä på denna krabat är minst sagt lättare sagt än gjort, för att ligga i still hör inte till någon av hans favorit aktiviteter. Han äter allt som erbjuds. Han skrattar mycket.
 
7900 gram kärlek, 67 cent kärlek. Så mycket kärlek. Så mycket lycka.