SNART KOMMER VÅREN

Är det något jag har en extremt mycket förkärlek för så är det när det kommer till barnens ytterkläderna. Det känns så mycket roligare att klä på dom trevliga ytterkläder, som har god kvalite och inte är fulla av gifter. Jag kan ju verkligen kalla mig mer än brydd när det kommer till gifter som finns i alla möjliga barnkläder, därför försöker vi välja kläder som är ekologiska och som man vet mer om hur dom kommer till. Det skär också i mitt hjärta att tänka på alla stackars barn som tvingas jobba bland dessa gifter och under oacceptabla förhållanden.  Därför ligger även loppisar mig varmt om hjärtat, det löns att lägga en tanke på det ibland, att inte alltid köpa nytt. 
 
Men nu kom jag till lite sidospår, tanken var att visa upp vad Adion ska glida runt i när våren kommer. Jag trodde vi redan hade börjat se slutet på denna vinter, men då brakar vädret lös med värsta takatalvi. Jag såg tidigare idag att Jannike hade lagt upp att hon köpt vinteroverall till nästa år åt sin fina tös och det är verkligen den rätta vägen att gå. Själv hör jag också till dem som köper ytterkläder när det inte är säsong, för de är ganska huvudlöst dyra annars. Jag gillar även att ha allt klart och man slipper fundera på det när den rätta årstiden är här, eller inte behöva stressa med det. Nu börjar jag vara mer än redo att säga hejdå till denna vinter. 
 
 
 
Overall Mini rodini            Halsduk&mössa Gugguu          Skor Noelias gamla Nikea air force     
 

JAG HAR TAPPAT BORT MIG SJÄLV

Jag tror de flesta mammor kan känna igen sig om jag säger att jag har tappat bort mig själv. När man blir mamma, så är man väldigt mycket mamma. Hela vardagen, hela livet kretsar kring att ta hand och göra livet det bästa möjliga för en annan människa. Dethär är en av de mest underbara tiderna i livet, men det är också en tid som kräver väldigt mycket av en själv som människa. Vissa är bättre på att fortsätta vara den man är imellanåt när man stiger in i familje livet, medans andra lite sämre. 
 
När Noelia kom till världen var jag väldigt bra på att vara mamma. Jag var också väldigt bra på att vara Sabina imellanåt. När jag var Sabina umgicks jag med mina vänner och tränade mycket, träning är något som alltid varit en viktigt faktor i mitt liv. För att hålla humöret i styr och kroppen i styr. När Adion anlände till våran värld, eller redan när han anlände till min mage så började jag tappa bort mig själv. Det var andra graviditeten under väldigt kort tid, en graviditet som innehöll ångest och ett fruktansvärt illamående hela vägen igenom. Gjorde att jag var sängliggandes så mycket jag bara kunde, för någon ork existerade inte.
 
Adion kom till oss för sju månader sen, jag kan inte förstå hur snabbt tiden har gått. För sju månader sen blev jag väldigt dåligt på att vara den jag är, bry mig om mig själv. Jag orkar knappt klä på mig hemma om dagarna, det vet mina närmaste, jag tror aldrig att jag mött någon nära vän utanför dörren som kommenterat att jag är snygg. Det är för att dom är van att se mig hemma i slaffsiga kläder. Jag är ju en sån som bryr mig om mig själv och jag ser gärna anständig ut för min egen skull, det behöver jag jobba på.
 
Adion och Noelia är det bästa jag vet, men jag känner att orken att vara dendär bra mamman som jag egentligen är inte finns på samma sätt. Jag har funderat mycket på varför och jag har funderat mycket på vem jag egentligen är nu just. Jag vet ju vem jag är egentligen och jag vet exakt vad jag behöver för att vara en lyckligare flickvän, lyckligare mamma och en mer balanserad människa med mindre hormonrubbningar, mindre humörsvängningar. Jag behöver min tid varje dag till att få koppla bort saker och ting, bara vara mig själv och göra det jag tycker om. Det är något jag inte gör just nu, jag kan gå och fika med mina vänner och ha väldigt roligt men jag kan aldrig koppla bort hur tungt det är att åka hem tillbaka sen. Hemmet och mamma rollen sitter alltid och knackar mig på axeln, när det blir så, då är någonting fel. För även om man är mamma så är man människa.
 
Min bästa vän sa några väldigt värdefulla ord till mig för någon vecka sedan. Att investera i mig själv är som att investera i en bättre mamma. Där i den stunden investerade jag i en ordentlig morsvila som blir av i maj, Berlin resan. Men det känns som att fyra dagar i året kanske är lite för knappt för mig iallafall. Så nu har jag gjort en ännu bättre investering i mig själv, en vardaglig investering. Nu kommer jag äntligen få ta tillbaka mina vardagliga rutiner som följt mitt liv under många år, träningen. Gymkortet väntar på mig bara denna förkylning vill ge sig av. Bara i farten blev det nya träningstights, jag längtar så att hoppa i dom. 
 
Kom ihåg alla mammor, ni är inte bara mammor. Glöm inte er själva och ert eget mående!
 
 
 

PANDA ONEPICE

 
Som jag sökt och längtat efter att denhär ska få flytta in hos oss, eller rättare sagt i Adions Garderob. Jag kommer aldrig någonsin få nog av alla dessa härliga barnkläder. Jag längtar verkligen inte till den dagen när dom börjar bestämma själv. För att inte prata om på hur god väg Noelia är med den saken. Hon har nog sin åsikt om vad som ska kläs på och inte kläs på om dagarna ochvä varje dag är det hennes gröna unicorn tröja som gäller, hänger den inte i skåpet så gräver vi i tvättkorgen tills vi finner den. Ni förstår ju mig som mor om jag säger att jag har blivit tvungen att gömma bort denna tröja för henne ett tag så hon kan lugna ner sig lite. 
 
Nu hänger de iallafall där i hans garderob, denna mintkrispiga härlighet. Den klär honom så väl och mammas ögon får må bra.
 
 
 
 
Visa fler inlägg
!--Tradedoubler site verification 1264796 -->