DAGS FÖR KLUBBEN START

publicerat i Allmänt;
ÄR SÅ GLAD. Vi har äntligen fått plats på klubben till våran stora tjej. Hon har länge frågat efter att få börja gå till dagis men jag kände att nej, jag vill inte kasta in henne i en superstor dagis grupp, med stressade pedagoger när jag ändå är hemma. Jag vill inte byta ut hennes trygga plats här hemma mot att föra henne till dagis och bara vara en i mängden. Jag är tacksam för all tid tillsammans, den kommer aldrig mera tillbaka och hon blir äldre för varje dag som går. Hon hinner med det också. Klubben är en verksamhet som hålls två gånger i veckan, tre timmar per gång. I klubben leker de, pysslar, fikar, läser sagor, leker ute på gården och har roligt tillsammans, ett perfekt alternativ för oss
 
Tänk att hon nu ska få nya egna vänner, gå iväg från mig helt själv som nu just verkar vara hennes favorit aktivitet.  Packa med sin egen matsäck, sina tossor. Jag själv ser framemot att få tid tillsammans med bara Adion, egentid med honom har man inte sett mycket av under hans levnadsår. Men allt har sin tid och missförstå mig rätt men det känns faktist riktigt bra att börjar ge Noelia lite eget ansvar, att gå iväg utan mig. Jag tror dethär blir en riktigt bra upplevelse för oss båda. Här hemma ekar dumma elaka mamma dagarna i ända så det kan bli helt skönt att känna sig snäll några timmar i veckan också. 
 
 
 
 
 

JA MÅ DU LEVA IDAG

publicerat i Allmänt;
Två år redan, våran lilla kille. Han som nyss föddes och låg vid mitt bröst dagarna i ända. Jag börjar förstå nu, han är ingen baby längre, han är ett barn. Mitt lilla barn som haft ett otroligt stort behov av sin mamma, av närhet, han står mitt i allt på sina egna ben och kan själv, han pratar, han förstår och han lär sig något nytt varje dag. Vad händer med mamma hjärtat när du inser att du inte behövs på samma sätt för dina barn längre, när du inte längre har någon du får pussa så mycket du bara hinner och orkar, när de själva börjar utvecklas till egna individer. Det är spännande, krävande, oskyldigt och alldeles underbart.
Adion, han som kom till oss alldeles efterlängtad, som en sista pusselbit i våran familj. Han var precis så perfekt som jag hade tänkt mig. Han var allt. Jag är så glad att jag fick bli mamma till någon som han. 
 
 
I lördags var det dag att slänga in kakan i munnen och överdrösa honom med paket, ögonen lös på honom, leendet fanns på läpparna och sådär oskyldigt busig som han alltid är, det var precis så han var. En snickarbänk, motorsåg, bilar, helikopter, kläder, människor som han tycker om, människor som vi tycker om, människor som tycker om honom. Han har lekt konstant med alla nya saker och han är viktig med att påminna sin storasyster om att det var han som fick dom, det var Adis födelsedag. Detta eviga bråkande om leksaker syskon i mellan har gjort mig gråhårig för länge sen. Ett ständigt påminnande om att dela med sig, inte dra ur händerna på varandra, inte slåss. 
 
 
Tack till alla som kom och firade våran Adion, nästa gång fyller han tre år, det skrämmer mig lite. Då börjar det eventuellt bli dags för mig som mamma att släppa taget om barnen, vi får se. Jag vägrar stressa genom dessa småbarnsår, jag vill bara älska dom och se dom utvecklas varje dag. Jag älskar att vara hemma mamma, vi tar dagen som den kommer, inga måsten, ingen stress. Vi lever i nuet, vi hinner, vi hinner med livet, stressen och allt vad de innerbär. Nu ska vi njuta av denna tid också, tiden med en två åring i huset, den kommer heller aldrig tillbaka. 
 

this is my happy place

publicerat i Föräldraskap;
Nu just känns det som tränings motivationen är högre än någonsin. Jag är så otroligt fascinerad av kvinnokroppen, när mitten av september kommer har jag tränat crossfit ett år. Jag trodde inte det var möjligt att få denna kroppskontroll på mindre än ett år, speciellt inte med två graviditeter i bagaget som varit tätt inpå varandra. Det känns verkligen som jag har hittat min sport men jag är långt ifrån klar. När du tränar crossfit blir du aldrig någonsin färdig med någonting, det är just det som är så spännande. Eftersom jag tll min personlighet är väldigt lättutråkad så passar det mig väldigt bra, jag strävar alltid  efter någonting. 
 
Jag har nu gjort upp ett väldigt organiserat schema med träningarna och strävar efter att få in 8 träningspass i veckan. Jag har satt upp tydliga mål till slutet av 2018 som motiverar mig mer än väl. Styrka är min svaghet så det har jag satt in mera fokus på nu. Jag är så glad att jag är hemma med barnen fortfarande och har möjlighet att genomföra detta och fortfarande få super mycket tid med barnen. Träningen är ytterst viktigt för mig, fysiskt och pysykiskt. Att få koppla bort att vara mamma ibland, man får inte glömma att rå om sig själv. Även om jag älskar kidsen mer än något annat så vill jag också komma ihåg att älska mig själv. 
 
 
this is my happy place